Välkommen, Sara! Det är jubileumsår för FAR som firar 100 år! Hur mår 100-åringen?
Det stämmer, det är jätteroligt att FAR har samlat branschen i 100 år! Vi har alltså 100 år av erfarenhet och kunskap att se tillbaka på när vi ska spana in i framtiden. Sedan starten 1923 då FAR var en medlemsorganisation för revisorer har FAR utvecklats och är nu en branschorganisation även inom redovisning, lön, skatt och specialister i branschen. Det är en styrka att vi kan samlas för diskutera och hantera för branschen viktiga frågor som i många fall är gemensamma för många av FAR:s yrkeskategorier.
FAR är fortsatt relevant för att samla revisions- och rådgivningsbranschen och vi ser fram emot 100 år till! Vi fortsätter att blicka framåt. I FAR:s senaste framtidsstudie utkristalliserade vi tre viktiga områden som vi har fullt fokus på - digitalisering, hållbarhet och kompetensförsörjningen. Nu kommer vi att fira hela året och till hösten kommer vi att arrangera seminarier och föreläsningar där branschens stora frågor är i fokus. Vi avslutar med en stor galafest i september.
Hur ser du på FAR:s roll framåt över? Vad behöver utvecklas eller avvecklas?
Jag ser att det fortsatt är i linje med vårt nuvarande uppdrag till medlemmarna, nämligen att utveckla god yrkessed, paketera och förmedla kunskap och driva opinionsbildning. Branschen är i ständig utveckling och i de senaste årens framtidsstudier har digitaliseringen varit ett område som spås påverka branschen stort. Därför är det självklart att det ett fokusområde för oss.
En målsättning är att vi ska öka kunskapen hos våra medlemmar om digitaliseringens påverkan på branschen. Det kan låta luddigt men det kan exempelvis handla om att sprida kunskap om vilka verktyg som finns tillgängliga och att inspirera genom att lyfta fram goda exempel. Att skapa en förståelse för hur våra medlemmars arbetssätt påverkas i praktiken när de automatiserar sina processer, om det är möjligt att kapa topparna i högsäsong, vilka kvalitetsvinster som kan göras och vilken ROI som man kan förvänta sig. På samma sätt kan vi informera om vilka risker som finns med digitalisering i olika aspekter, vad som kan gå fel i processautomation, vilken kunskap och kompetens som måste finnas på byrån. Slutligen påverkas branschen av kundernas digitaliserings- och automationsgrad vilket innebär att våra medlemmar behöver kunna förstå kundernas IT-miljö.
Hur hamnade Sara på FAR?
Jag kom in i branschen direkt efter universitetsstudierna och började på det som då var SET Revisionsbyrå, numera Mazars, i Stockholm. I samband med en flytt upp till Dalarna började jag på KPMG i Borlänge där jag främst arbetade med revision av ägarledda bolag och kommuner och kommunala företag. Efter ungefär 11 i år branschen gick jag över till "andra sidan" och arbetade som redovisnings- och inköpschef under 2,5 år. Det var en väldigt lärorik och spännande period men så fick jag tillfälle att komma tillbaka i branschen i den här spännande rollen! Det är otroligt givande att verkligen få lyfta blicken och arbeta för branschen och samhället. På FAR fokuserar jag förutom på digitaliseringsfrågor främst på hållbarhetsområdet och offentlig sektor, men jag lägger också en stor del av min tid på hjälpa branschkollegor med kniviga revisionsfrågor i vår medlemsrådgivning.
En av dina hjärtefrågor är digitaliseringen för revision. Sverige har en uttalad digitaliseringspolitik som är att vara bäst i världen på att använda möjligheterna med digitalisering. Hur ligger vi till inom revisionen?
Inom redovisning har det hänt jättemycket sedan jag började som revisor någon gång runt 2008. Jag minns svårigheterna med de första programmen som skulle bokföra "automatiskt" och vilken revolution jag tyckte att de första molnbaserade systemlösningarna var. Tänk vilken effektivitet att få ett revisorsinlogg och kunna titta på redovisningen och alla verifikationer utan att behöva åka ut till kunden på plats och utan att skicka en lång lista med önskemål och sedan behöva invänta leverans från kunden! Redan då hade vi inom revision tillgång till SIE-filer och kunde genomföra transaktionsanalyser även på de mindre kunderna, men det var inte mycket till automation. Sedan upplevde jag att det stod det ganska stilla och att det fanns utmaningar med att utbilda revisorer och revisionsmedarbetare så att de verkligen skulle nyttja de verktyg som fanns tillgängliga. Här är det såklart skillnad mellan de större byråerna som har helt andra resurser än de mindre byråerna har och man har kommit olika långt.
Nu upplever jag verkligen att det bubblar av utvecklingsvilja i branschen. Det är fler som hör av sig till FAR för att undersöka möjligheter till samarbete och för att visa upp nya systemlösningar. Det här gäller såväl redovisning som revision och inte minst compliance som t ex penningtvättsområdet. Framöver kan vi nog förvänta att fler programvaruleverantörer tänker automation redan från början även inom revision, om bara "proppen går ur" kan det nog gå fort! Revisionsmarknaden är inte heller lika stor som redovisningsmarknaden vilket kan vara en bidragande faktor till att det inte gått så fort.
Varför är revision efter andra branschen som t.ex. redovisningen?
Även om jag upplever ett ökat intresse nu kanske det också gått lite långsamt för att det finns ett visst motstånd i branschen. Jag kan personligen inte säga exakt vad det beror på, om vi i branschen är mer konservativa av vår natur eller om det handlar om en känsla av att man förlorar kontrollen eller den grundläggande förståelsen för redovisningen eller revisionsmetodiken. Redovisning och revision är på ett sätt ett hantverk som kräver fingertoppskänsla och de bitarna är viktiga att behålla. Trots att vi har goda möjligheter att nyttja, och i viss mån förlita oss på, digitala verktyg behöver vi bibehålla vår förståelse för redovisningstekniken och revisionsmetodiken. Vi ska ha en förmåga att vara professionellt skeptiska och kunna bygga upp en förväntan utifrån vår kunskap och erfarenhet som gör att vi kan upptäcka avvikelser från det normala. Grunderna behöver vi ha i ryggmärgen. Men med det sagt så behöver vi ha motsvarande förståelse för de digitala lösningarna. Om exempelvis en revisionskund nyttjar digitala verktyg som har bäring på de finansiella rapporterna behöver revisorer inhämta kunskap om och förståelse för kundens IT-miljö och förstå hur den påverkar risken för fel i årsredovisningen.
Hur kan vi inom branschen verka för att driva på digitaliseringen? Och vilket ansvar ligger hos programvaruleverantörer?
Det finns mycket att göra och det ligger i vårt intresse att driva på utvecklingen. I FAR:s senaste framtidsstudie identifierades såväl digitaliseringen som kompetensförsörjningen som två viktiga områden och det förra kan vara en pusselbit att lösa det senare.
Några konkreta saker som våra medlemmar kan göra är att verka för att kunderna ställer om, t ex att verka för att kunderna går över helt till e-faktura. Digital inlämning av årsredovisningar och revisionsberättelser är en annan enkel åtgärd där våra medlemmar kan göra skillnad. Våra medlemmar har i regel tillgång till olika verktyg och där bör de passa på att nyttja dem till "max" att automatisera det som går och ställa krav på programvaruleverantörerna om det är något i programvaran som hindrar kunderna att gå över till digitala och automatiserade processer. FAR har löpande kontakt med de större programvaruleverantörerna och våra medlemmar kan därför även vända sig till oss om de behöver stöd i att kommunicera.
Slutligen kan vi bli bättre på att lyfta de möjligheter som digitaliseringen för med sig såsom ökad effektivitet och kvalitet och attraktivare arbetsuppgifter.
Många av våra kunder har uttryckt brist på anställningsbara revisorer och data visar en hög avhoppsfrekvens i yrkeskåren. Mycket pga hög arbetsbelastning! En del av lösningen kan vara smartare och mer effektiva digitala revisionsverktyg. Hur ser du på detta?
Digitalisering är inte en mirakelkur men en pusselbit av flera som tillsammans kan lösa kompetensförsörjningen. Förutom att digitaliseringen medför möjligheter att jämna ut arbetstoppar kan det leda till en ökad attraktivitet för yrket. Branschen söker personer med fler kompetenser än enbart den traditionella företagsekonomen och det finns möjligheter att specialisera sig inom fler områden nu, t ex digitalisering och hållbarhet.
Inom revision finns tydliga arbetstoppar som kopplas till företagens rapporteringsperioder. När den högsäsongen infinner sig skiljer sig mellan små ägarledda och stora noterade företag. Vi behöver inte invänta realtidsrevisionen för att plana ut de topparna, det finns lägre hängande frukter. Systemstöd kopplat till compliance, bevakning och påminnelser och moment i uppstartfasen av uppdrag kan frigöra tid och möjliggöra att vissa frågor kan hanteras mer kontinuerligt istället för mot räkenskapsårets slut.
Vi på Senseworks har sett ett positivt skifte i inställningen till att vilja investera i digitaliserade verktyg men vi upplever fortfarande att det finns en viss motvilja att “rucka” på utdelningen. Hur får vi byråer att vilja investera?
En kommentar som jag personligen fått när jag haft samtal om digitalisering med medlemmar är det finns en vilja att investera men att det framförallt saknas tid. Här handlar det om att kunna tänka mer långsiktigt och vara medveten om att det är en investering som kommer att frigöra resurser i framtiden.
Som jag nämnt har FAR fokus på digitaliseringen och vi kommer att göra vad vi kan genom att lyfta goda exempel, det kommer man bland annat kunna se i kommande nummer av Tidningen Balans i höst.
En viktig fråga för oss är att balansera graden av automatik och fortfarande få revisorn “att tänka” i ett revisionsprogram. Vi ser verktyget som den seniora kollegan som förstår metodik, branscher, hämtar mallar och tvättar data från olika källor för minska administrationstid. Finns det risker att digitalisera och driva utvecklingen mot automation för mycket?
Jag tycker det låter helt rätt. Automation både positivt och nödvändigt. Jag var inne på riskerna tidigare och det är det är avgörande att revisorn har förståelse såväl för den verksamhet som ska granskas och revisionsmetodiken som kunskap om hur de digitala verktygen och algoritmerna fungerar. Revisorn behöver också bedöma integriteten i den data som används i en dataanalys och förstå vilka avvikelser som genereras av revisionsprogrammet.
Hur kan byråer ställa om sin affärsmodell när verktygen blir mer effektiva? Helt plötsligt blir det mindre att faktura per timme?
Redan i FARs framtidsstudie från 2016 fokuserade vi på branschens påverkan av digitalisering och automatisering. I studien spåddes bland att branschen skulle gå från en noggrannhetskultur till en rådgivarkultur och från timdebitering till värdeförsäljning. Fasta priser och revision är omdiskuterat men vi kan se fler medlemmar som arbetar med riktpriser. Inom redovisning upplever jag att det är vanligare med tjänstepaketering och fler som gått ifrån att fakturera timarvode till värdeförsäljning.
Revisorer behöver sätta värde på sin egen leverans och ta betalt för den, men det är svårt att bortse från att mer tid också behöver läggas på regelefterlevnad (compliance). Det är något som kan vara svårare att ta betalt för eftersom det inte ger någon uppenbar nytta för kunderna. Genom att nyttja digitaliseringens möjligheter och lägga mindre tid på den typen av övningar som upplevs mindre värdeskapande kan mer tid frigöras till att granska de områden där riskerna är som störst och där den mänskliga professionella bedömningen verkligen behövs. Revisorn kan lägga mer tid på revisionsnära rådgivning och verktygen kan generera sådana insikter som kunderna värdesätter och gärna betalar lite extra för att få.
Hur tycker du man ska tänka för paketering av rådgivning?
Det är ett spännande område där jag gärna skulle se fler inspirerande exempel! Inom revision finns det vissa begränsningar avseende relationen mellan revisions- och rådgivningsarvoden om du granskar ett företag av allmänt intresse exempelvis, men generellt finns det möjligheter att bättre ta tillvara de insikter revisorn har från revisionen. Det kan skapa ett påtagligt mervärde för revisionskunden om revisorn levererar mer än bara en revisionsberättelse med eller utan modifieringar och anmärkningar.
Hur kändes det här?
Det var många intressanta frågor kring digitalisering och revision och jag får tacka för samtalet!
